Hemma hos EM

Besegrad av min egen son. Snarkades, ligger han tryggt här bredvid och sover. Jag som hade tänkt att han skulle få sova i sin egen säng i natt. En bra tid att vänja honom, nu när Micke ändå inte är hemma. Hittills har han sovit i sin säng emellanåt och under första delen av natten. När det är dags för nattamningen så kan jag tycka att det är lika skönt att få ligga kvar i sängen så att vi båda kan somna ifrån det. Och att han sedan får sova kvar med oss.

 

Men ikväll kände jag mig helt besegrad när de stora blå ögonen kikade på mig genom sängkanten på spjälsängen. Han var inte ett dugg intresserad av att somna själv och jag kände inte för att ta en strid. Därför ligger vi nu här tätt intill varandra. Hans andetag gör mig alldeles varm och jag vet att vi båda blir trygga av att känna närheten. Jag vill att han ska lära sig att sova själv. Det vinner vi alla på i längden. Men inte ikväll! ;)

 

Och på tal om de stora, blå ögonen, så tror jag definitivt inte att det kommer att bli lättare med tiden. Oj vad han kommer att kunna få sin vilja igenom bara genom en underbar blick. Min prins! ♡